Hamnar & terminaldrift
Förtöjningskonstruktioner och hamninfrastruktur, inklusive kajen (engelska quay) som gett QUAY sitt namn.
En anvisad plats där ett fartyg förtöjs, vid en kaj, pir eller brygga. Termen omfattar också den kajlängd och det vattendjup som tilldelats ett fartyg.
En kort, kraftig stolpe på en kaj eller på ett fartygs däck där förtöjningslinor görs fast. Pollare på däck kallas också betingar.
Ett helt eller delvis inneslutet vattenområde där fartyg ligger för lastoperationer eller reparation. I amerikanskt språkbruk avser ordet även själva kajen eller piren.
Ett energiupptagande element, vanligen av gummi eller skum, som placeras mellan ett fartyg och en kaj eller mellan två fartyg för att förhindra skador.
En konstruktion som skjuter ut i vattnet, använd antingen för förtöjning, typiskt tankfartyg vid en olje- eller gaspir, eller för att skydda ett hamninlopp och påverka strömmar.
En konstruktion som skjuter ut från land i vattnet, där fartyg kan förtöja på en eller båda sidor.
En massiv konstruktion byggd parallellt med stranden, längs vilken fartyg förtöjer för att lasta, lossa, utrustas eller repareras. En kaj har en vertikal front, en hårdgjord kajyta och är försedd med pollare och fendrar.
En konstruktion längs vattnet för förtöjning av fartyg, ofta byggd på pålar så att vattnet flödar under. I dagligt tal överlappar den kaj; en kaj är normalt en massiv, utfylld konstruktion.